Redan när vi körde säsongsfinalen 2017 anade jag att jaq inte skulle köra full säsong 2018. Detta för att vi väntade barn med tilltänkt nedkomst lagom till säsongspremiären i mitten av maj. Bestämde mig dock för att köra minst en racehelg 2018 och Kinnekulle 2 låg bra till planeringsmässigt eftersom det var efter sommaren. Att det dessutom bjuder på två dagars körning är dubbelt positivt: avrostning innan racedagen på söndag samt dubbelt så mycket bantid som en endagsaktivitet. Så detta vara säsongens första och enda körning för min del, var grymt laddad veckan innan.
Lördag
Det kändes oväntat bra redan från start, även om tiderna inte var nåt att skriva hem om. Fokuserade på att bara köra så mycket som möjligt under träningar och taxipass. När dagen var slut passade jag på att lägga på ett par fräschare, men begagnade, däck fram. Bakdäcken fick sitta kvar till första passet på söndagen. Innan det började regna hann vi gå ”skallgång” för att leta efter lite saknade drivaxeldelar till Sunes Sud, dock utan framgång så Sune fick använda sig av ”plan B”. Sen började det regna lite grann så det var läge att runda av och åka till vandrarhemmet och ta en dusch innan lördagen avrundades med traditionsenligt och trevlig gemensam middag på Carinas i Hällekis.
Söndag
Mindre moln och mer sol än på lördagen, sa väderleksprognosen vilket visade sig stämma i kombination med lite mindre blåst också. Det gjorde att det var betydligt varmare i bilen under söndagens pass men inte så mycket varmare i asfalten enligt min uppfattning. På första passet kändes dock bilen inte alls lika välbalanserad som på lördagen. Bakvagnen var väldigt orolig och jag fick tex fick ett litet bakvagnskast när jag duttade till på bromsen innan ”under bron”. Tiderna var också helt klart långsammare än på lördagen så det var ett givet beslut att lägga på bättre, men begagnade, däck bak inför nästa pass. Mycket riktigt kändes bilen helt annorlunda och greppet i bakvagnen var tillbaka. Även tiderna var tillbaka i paritet med de från lördagen även om jag hade lite svårt att träffa rätt på vissa ställen, tex över Mohlins knäpp och passagen därefter.
Kval
Jag visste redan innan att det skulle bli tight i klass III och försökte få till ett riktigt bra varv men kände att så riktigt inte var fallet. Mycket riktigt hade jag inte förbättrat mig sen sista träningen och var sist i klungan av de fem snabbaste klass III-ekipagen vars kvaltider alla låg inom 0,9 sek från varann. Snabbast av oss var debutanten Hugo Bjurman som var nere på en 1.03.0 med sin Alfa 75TS, hatten av för en grym debuthelg! Per Fohlström var 0,15 sek snabbare än mig och Jonas Klang var ytterligare nästan 0,2 sek framför honom.
Race 1
Eftersom det var så tätt tidsmässigt på kvalet skulle starten vara väldigt avgörande och jag kom iväg helt ok och lyckades ta mig förbi Per på yttern i Kvarnkurvan. Därefter var det full attack från Per för att ta tillbaka fjärdeplatsen från mig och jag fick fullt upp i backspeglarna vilket innebar att det blev lucka till de tre framför oss. På sjunde eller åttonde varvet kunde jag inte stå emot längre utan Per tog sig förbi på innern ”under bron” och Henrik som låg precis bakom honom slank också förbi innan inbromsningen till Kvarnkurvan. Jag fick jaga Henke ett par varv innan jag kunde ta mig förbi på innern ”under bron” och då hade Per dragit ifrån så jag det fanns inga möjligheter att komma ifatt utan jag gick senare i mål på en femteplats i klassen.
Race 2
Rullande start i race 2 och vi var sju klass III-ekipage samlade i mitten av startfältet. Även här skulle starten vara avgörande såklart, och jag kom iväg fint och kunde vika in i mitten och passera Hugo en bra bit innan vi kom in ”under bron”. Efter Kvarnkurvan låg jag precis bakom Per som i sin tur jagade Ola framför. Ut på depårakan i slutet på första varvet fick jag en bra utgång och kunde accelerera upp jämsides med Per för att sedan strax innan ”under bron” vara förbi och på tredje plats i klass III. Jag fick en liten lucka bakåt och kände att jag kanske kunde komma ifatt Ola som försökte hitta en väg förbi Jonas, men Per kom tillbaka och när jag missade en växling på startrakan efter ett par varv så var han helt ikapp och jag fick fokusera bakåt för att inte tappa min pallplats. I slutet på varv 9, ut ur Backböjen, är Per fortsatt tätt bakom mig och precis efter jag börjat bromsa och ska börja svänga in i Depåkurvan dunsar det till i bilen och jag förstår att det blivit kontakt mellan oss. Ser inte längre Per och slår av något på farten in ”under bron” för att känna efter så att det inte är något fel på min bil. När den känns ok så kör jag vidare och när jag kommer till Depåkurvan nästa varv ser jag att Pers bil står vid armcoräcket på vänstra kanten med Per i närheten, vilket bekräftade mina misstankar om vad som hade hänt. Väldigt tråkigt att Per var tvungen att bryta efter denna ”race incident”. Jag kunde dock fortsätta in i mål och behöll därmed tredjeplatsen.
Summering av helgen
Det negativa med helgen var naturligtvis att vara inblandad i en incident med plåtkontakt. Ambitionen är alltid att undvika kontakt mellan bilarna men vid tät racing kan det tyvärr inträffa att det blir en hopkörning vilket aldrig är kul. Inga personskador är ju det viktigaste och skadorna på min bil verkar inte vara så omfattande. Vet dock inte status för Pers bil men hoppas det inte är alltför allvarligt.
Det positiva var att det blev mycket körning under helgen, kul att köra taxi som vanligt och när jag sedan kollade varvtiderna från sista racet såg jag att jag på varv tre satte mitt snabbaste varv med Abarthen på Kinnekulle någonsin, 1.03.0 
